För ett år sedan idag gick vi med stor spänning och undrade om vår lilla kille skulle komma utsatt datum, en väldigt spännande dag som för tankarna tillbaka till den oerhörda glädje dagen då Jamie beslöt sig för att komma.

Så här skrev jag för ett år sen.

Jamie sov bra inatt trots tidsändringen igår och vi gick inte upp förrän 6.35 (fast det är ju egentligen 5.35). Men även fast det är samma tid egentligen så är det lättare att gå upp när det står en timme extra på klockan :) Man lurar sig själv lite. Vi har haft en jättemysig morgon med bolibompamys och kramar. Sen gick vi bort till Sandra där hon dukade fram en underbar frukost till mig och henne. Hon gjorde en omelett, la fram melon och druvor, ost och kex. En riktig lyxfrukost, det var precis det jag behövde!

Nu har vi nyss kommt hem och Oliver ger Jamie lunch, nu ska lillen vila middag och jag tänkte hoppa in i duschen och förbereda mig inför en jobbdag som jag inte alls känner för. Just idag känner jag inte för att vara sådär extra glad och tillmötesgående, men har inte så mycket val. Som tur är så har jag ledig i tre dagar nu framöver, det behövs för vi måste verkligen se till att packa nu!

Solen skiner ute och det hjälper ju alltid lite grann :)