Från och med vecka 9 använder man inte längre ordet embryo - nu benämns er bebis som foster. Svansen längst ner på ryggraden har krympt och nästan försvunnit. Huvudet har växt mycket och är väldigt stort i förhållande till övriga kroppen. Huvudet är framåtböjt mot bröstet och käkarna är färdiga. Munhåla och svalg förenas. Öron och näsa syns och ansiktet börjar se mänskligare ut. Anus bildas och tarmarna växer sig längre. Fostret utvecklar känsel och reagerar på beröring.

Om fostret ska bli en pojke utsätts det för enorma mängder manligt könshormon och testiklar bildas. Annars utvecklar fostret äggstockar.

10 gram	27 mm

Längden mäts från huvud till stjärt (CRL).

Mamma:

Problem med nästäppa och näsblod är vanligt. Ditt tandkött har också mjukats upp och det kan hända att du blöder när du borstar tänderna. Det är viktigt att du sköter din munhygien under resten av graviditeten.

Många kvinnor börjar vid den här tiden oroa sig mycket. Oftast rör det sig om risken för missfall men också om förhållandet, viktökning, arbete med mera. En del kan undra om de verkligen är redo för att skaffa barn även om det var en planerad graviditet. Det är fullt normalt eftersom du är under stark påverkan av ett antal olika hormoner.

Partner:

Oroa dig inte om din partner börjar gråta helt utan anledning. Det är helt enkelt hormoner som påverkar hennes kropp. Hormonerna kan också göra henne lättirriterad och oförutsägbar.

Många män kan också känna ett utanförskap under graviditeten eftersom allting kretsar runt kvinnan kropp, den blivande mamman och den nya familjemedlemmen. Var beredd på ett visst utanförskap men vänd dig för den sakens skull inte bort.